<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-2459985298793948552</id><updated>2012-02-16T18:02:48.307-08:00</updated><title type='text'>XVI eta XVII. mendeko ekonomia</title><subtitle type='html'></subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://ekonomia4b.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2459985298793948552/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ekonomia4b.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>Markel Juaristi, Mikel Serrato, Gorka Gorosarri eta Ainhoa Diez</name><uri>http://www.blogger.com/profile/00927915814031956517</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>3</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2459985298793948552.post-5307633155063699810</id><published>2008-02-12T01:59:00.001-08:00</published><updated>2008-02-12T01:59:28.537-08:00</updated><title type='text'>XVI ETA XVII. MENDEETAKO EKONOMIA</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;br /&gt;      &lt;h3&gt;Ekonomia XVI eta XVII. mendeetan&lt;/h3&gt;&lt;br /&gt;      From: &lt;a href="http://www.slideshare.net/GizarteZientziak4B/"&gt;GizarteZientziak4B&lt;/a&gt;, 16 hours ago&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;      &lt;div style="width:425px;text-align:left" id="__ss_261526"&gt;&lt;object style="margin:0px" width="425" height="355"&gt;&lt;param name="movie" value="http://static.slideshare.net/swf/ssplayer2.swf?doc=ekonomia-xvi-eta-xvii-mendeetan-1202749546845345-3"/&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"/&gt;&lt;param name="allowScriptAccess" value="always"/&gt;&lt;embed src="http://static.slideshare.net/swf/ssplayer2.swf?doc=ekonomia-xvi-eta-xvii-mendeetan-1202749546845345-3" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="355"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div style="font-size:11px;font-family:tahoma,arial;height:26px;padding-top:2px;"&gt;&lt;a href="http://www.slideshare.net/?src=embed"&gt;&lt;img src="http://static.slideshare.net/swf/logo_embd.png" style="border:0px none;margin-bottom:-5px" alt="SlideShare"/&gt;&lt;/a&gt; | &lt;a href="http://www.slideshare.net/GizarteZientziak4B/ekonomia-xvi-eta-xvii-mendeetan?src=embed" title="View 'Ekonomia XVI eta XVII. mendeetan' on SlideShare"&gt;View&lt;/a&gt; | &lt;a href="http://www.slideshare.net/upload?src=embed"&gt;Upload your own&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;      Aurten, 2007 eta 2008an, Arrasate institutuan 4DBH-Bko ikasleek egindako lana da. Zehazki, Ekonomia arazoetako taldeak eginikoa: Markel Juaristi, Mikel Serrato, Ainhoa Diez eta Gorka Gorosarrik landu dute blog bat (http://ekonomia4b.blogspot.com) eta power poit hau. Falta da amaitzea movie maker bat "Juduen kanporaketa" lanarekin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;      &lt;a href="http://www.slideshare.net/GizarteZientziak4B/ekonomia-xvi-eta-xvii-mendeetan"&gt;SlideShare Link&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;     &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;    &lt;img style="visibility:hidden;width:0px;height:0px;" border=0 width=0 height=0 src="http://counters.gigya.com/wildfire/CIMP/Jmx*PTEyMDI4MTAzMzY1OTgmcHQ9MTIwMjgxMDQwMzgzNSZwPTEwMTkxJmQ9Jm49YmxvZ2dlciZmPWI=.jpg" /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2459985298793948552-5307633155063699810?l=ekonomia4b.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ekonomia4b.blogspot.com/feeds/5307633155063699810/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2459985298793948552&amp;postID=5307633155063699810' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2459985298793948552/posts/default/5307633155063699810'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2459985298793948552/posts/default/5307633155063699810'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ekonomia4b.blogspot.com/2008/02/xvi-eta-xvii-mendeetako-ekonomia.html' title='XVI ETA XVII. MENDEETAKO EKONOMIA'/><author><name>Markel Juaristi, Mikel Serrato, Gorka Gorosarri eta Ainhoa Diez</name><uri>http://www.blogger.com/profile/00927915814031956517</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2459985298793948552.post-4048640842587720275</id><published>2008-02-10T03:43:00.000-08:00</published><updated>2008-02-18T12:11:02.376-08:00</updated><title type='text'>AURKIKUNTZA HANDIAK, EKONOMIAREN ALDAKETAK ETA BERRIKUNTZAK (2)</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal" style="margin-right: 2.2pt; line-height: 200%;"&gt;&lt;span lang="EU"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-right: 2.2pt; line-height: 200%;"&gt;&lt;span lang="EU"&gt;Garai hartako gizarteak estamentutan zatituta jarraitzen zuen. Gizartea hiru zatitan banatuta zegoen, burgesia, noblezia eta nekazariak. Alde batetik, burgesia garrantzi handia lortu zuen ekonomian, gizarteko maila berean jarraitu arren. Beste aldetik, XVI. mendeko noblezia baliabide ekonomiko desberdinetako pertsonek osatzen zuten. Azkenik, nekazariek altxamenduak egin zituzten eta, hirietan, pobreziak gora egin eta eskeko asko agertu ziren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal" style="margin-right: 2.2pt; line-height: 200%;"&gt;&lt;span lang="EU"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;Merkataritzaren garapenak ondorio bat izan zuen; Europan pixkanaka, hasierako kapitalismoa deitzen zen sistema ekonomikoa garatuz joan zen hirietan, merkataritzaren garapenarengatik eta aurrerakuntzengatik. Burtsak, bankuak eta maileguak sortu ziren. 1608an lehenengo burtsa Amsterdamekoa izan zen eta 1602anlehenengo bankua.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal" style="margin-right: 2.2pt; line-height: 200%;"&gt;&lt;span lang="EU"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;Monarkia eta herrialdeen indar politikoa eta oparotasun ekonomikoa bermatzen zuen teoria eta praktika ekonomikoak zabaldu ziren. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;          &lt;p class="MsoNormal" style="margin-right: 2.2pt; line-height: 200%;"&gt;&lt;span lang="EU"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;Merkantilismoa XVI. mendean sortu zen. Metal preziatuak ahalik eta gehien pilatzea zuen helburu, horretatik monarkiaren eta herriaren indarra zetorrelakoan. Helburu hori lortzeko, Europako estatuek bi eratako erabakiak gauzatu zituzten ekonomian. Alde batetik,&lt;b style=""&gt; &lt;/b&gt;bullionismoa&lt;b style=""&gt;;&lt;/b&gt; aberastasuna&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;( lingoteak, txanponak…) bereganatzea. Bestetik, protekzionismo ekonomikoa; beste herrietako inportazioen zergak kobratzea zen. Horrela lurraldearen ekonomia (industria eta merkataritza) babesten zen. Helburuak gutxiago erostea, gehiago produzitzea eta denborarekin lurraldea autonomoa izatea zen.&lt;br /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;Praktikan eredu asko zeuden. Adibidez, Frantsesa Luis XVI. Mendearen ministroak erabili zuen: nekazaritza bultzatu, aduenetako zergak gehitu…&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal" style="margin-right: 2.2pt; line-height: 200%;"&gt;&lt;u&gt;&lt;span lang="EU"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;span style="text-decoration: none;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;span lang="EU"&gt;Ekonomiaren aldaketen arrazoien artean, mundu ezagunaren zabaltzea da bat. Horretan lagundu zuten arrazoiak ezberdinak izan ziren: teknika berriak, itsasontziak hobetu (karabela), trukeak, merkataritzaren nagusitzea eta kapitalismoaren zabaltzea.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-right: 2.2pt; line-height: 200%;"&gt;&lt;u&gt;&lt;span lang="EU"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;span style="text-decoration: none;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-right: 2.2pt; line-height: 200%;"&gt;&lt;u&gt;&lt;span lang="EU"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;span style="text-decoration: none;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2459985298793948552-4048640842587720275?l=ekonomia4b.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ekonomia4b.blogspot.com/feeds/4048640842587720275/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2459985298793948552&amp;postID=4048640842587720275' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2459985298793948552/posts/default/4048640842587720275'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2459985298793948552/posts/default/4048640842587720275'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ekonomia4b.blogspot.com/2008/02/monarkia-absolutuen-praktika-ekonomiko.html' title='AURKIKUNTZA HANDIAK, EKONOMIAREN ALDAKETAK ETA BERRIKUNTZAK (2)'/><author><name>Markel Juaristi, Mikel Serrato, Gorka Gorosarri eta Ainhoa Diez</name><uri>http://www.blogger.com/profile/00927915814031956517</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2459985298793948552.post-460273782705728895</id><published>2008-02-10T03:37:00.000-08:00</published><updated>2008-02-10T03:43:10.883-08:00</updated><title type='text'>AURKIKUNTZA HANDIAK, EKONOMIAREN ALDAKETAK ETA BERRIKUNTZAK</title><content type='html'>&lt;p style="text-align: center;" class="MsoTitle"&gt;&lt;span style="font-family: Georgia; color: windowtext; font-weight: normal;" lang="EU"&gt;XVl eta XVll. mendeko ekonomia Europa eta Amerikan&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;    &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: center;" class="MsoBodyText"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Century Gothic&amp;quot;;" lang="EU"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 14pt; font-family: &amp;quot;Comic Sans MS&amp;quot;;" lang="EU"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-size: 13pt; color: windowtext;" lang="EU"&gt;Monarkia absolutuen praktika ekonomiko berria sortu zen: merkantilismoa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: left;" class="MsoBodyText"&gt;  &lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-right: 2.2pt; line-height: 200%;"&gt;&lt;span lang="EU"&gt;XVI eta XVII. mendeko ekonomiaren aldaketak eta berrikuntzak azaldu eta eraginak ikusiko dituzue. Honez gain, ekonomiak garrantzi handia izatearen arrazoiak aipatuko ditugu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal" style="margin-right: 2.2pt; line-height: 200%;"&gt;&lt;span lang="EU"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;Kolonek Amerika aurkitu zuen India zela pentsatuz 1492. urtean. Ameriketako lurraldeetan&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;konkista gehienak 1519tik 1540. urte bitartean gertatu ziren. Konkistatzaile nagusienak Hernán Cortés eta Francisco Pizarro izan ziren. Hernán Cortések Kubatik abiatu eta Mexiko menderatu zuen 1519an. Francisco Pizarrok, berriz, zibilizazio bat (Inken zibilizazioa) konkistatu zuen eta 1533an Cuzcon sartu zen. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal" style="margin-right: 2.2pt; line-height: 200%;"&gt;&lt;span lang="EU"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;XVIII. menderarte India deitzen zuten Espainolak Amerikako lurra. 1524an Indiatako&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;kontseilua sortu zuten, espainolek konkistatutako lurraldeak zentralizatu eta antolatzeko. Amerikan europarren iritsierak aldaketa ekonomiko nagusia ekarri zuen, meatzaritza izan zen aldaketa gehien jasan zuena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal" style="margin-right: 2.2pt; line-height: 200%;"&gt;&lt;span lang="EU"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;Espainiarren eta portugesek eragindako&lt;span style="color: purple;"&gt; &lt;/span&gt;aldaketa ekonomikoan, merkataritza izan&lt;span style="color: purple;"&gt; &lt;/span&gt;zen garrantzitsuena:&lt;u&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 102, 0);"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/u&gt;mundu berria aurkitu zenean, merkataritza hedatu zen. Europa, Amerika eta Asia arteko trukeak itsasoz egiten ziren. Aurrerakuntza teknikoei esker itsasontzi luzeagoak eta kartografiaren arloan sistema berriak sortu ziren. 1640. urtean metala murriztuz joan zenean, beste bide eta produktu batzuen bila jo behar izan zuten: Afrikara esklabuen bila eta Asiara espezien bila.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal" style="margin-right: 2.2pt; line-height: 200%;"&gt;&lt;span lang="EU"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;Europan merkataritza asko garatu zen eta horrek Europako ekonomiaren garapena ekarri zuen. Ekonomia asko garatu zenez, hasierako kapitalismoa sortu zen. Kapitalen jabeak burgesak ziren, kapitalak interesen truke mailegatu edo merkatarien esku uzten zituzten. Normalean, ordainketak eta kredituak egiten ziren. Batetik, ordaindutakoa: zorra onartzen ziren,&lt;u&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 102, 0);"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/u&gt;data jakin batean ordaintzeko promesa egiten zen.&lt;u&gt; &lt;/u&gt;metodo onak ziren, dirua oso pisutsua zelako eta leku batetik bestera eramateko ahalegin asko egin behar zelako, gainera ez zegoen diru nahikorik. Bestetik,&lt;b style=""&gt; &lt;/b&gt;kanbio-letra:&lt;b style=""&gt; &lt;/b&gt;&lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;diru kantitate bat data jakin batean ordaintzeko promesa zen, hiri desberdinetara eraman zezaketen eta idatziz egiten zen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-right: 2.2pt; line-height: 200%;"&gt;&lt;span lang="EU"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: left;" class="MsoBodyText"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: 13pt; color: windowtext;" lang="EU"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2459985298793948552-460273782705728895?l=ekonomia4b.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ekonomia4b.blogspot.com/feeds/460273782705728895/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2459985298793948552&amp;postID=460273782705728895' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2459985298793948552/posts/default/460273782705728895'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2459985298793948552/posts/default/460273782705728895'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ekonomia4b.blogspot.com/2008/02/aurkikuntza-handiak-ekonomiaren.html' title='AURKIKUNTZA HANDIAK, EKONOMIAREN ALDAKETAK ETA BERRIKUNTZAK'/><author><name>Markel Juaristi, Mikel Serrato, Gorka Gorosarri eta Ainhoa Diez</name><uri>http://www.blogger.com/profile/00927915814031956517</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
